Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
stab·en●personal som biträder militär chef
admin.mil.samh.stabschefstabsofficerförsvarsstab○äv. om annan (biträdande) personalpresidentens stabrestaurangens stab av kyparesedan 1630av ty. Stab ’stav; stab’ (urspr. med tanke på befälhavarens kommandostav)