Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en, plur. spänger [späŋ´-] el. ~ar
spång·en●smal gångbro
över mindre vattendrag el. våt mark
trafik.en spång över myrensedan 1000-taletrunsten, Västra Vingåker, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform sbankaR (plur.), fornsv. spang; gemens. germ. ord, trol. besl. med 3spann