Svensk ordbok 2009, webbversion
språ
`
kfärdighet
substantiv
~en ~er
språk|färd·ig·het·en
●
förmåga att använda visst (främmande) språk
pedag.
språkvet.
språkfärdighetsprov
muntlig språkfärdighet
skriftlig språkfärdighet
sedan 1818