Svensk ordbok 2009, webbversion

sprit`sa verb ~de ~t sprits·ar●trycka fram och forma med hjälp av sprits kokk.spritsa grädde på tårtan○äv. med konstruktionsväxlingspritsa kakorna○äv.få att spruta i smal stråle han spritsade lite flytande tvål i handenspritsa ngt (ngnstans)sedan 1876av ty. spritzen ’spruta; spritsa’ Subst.:vbid1-337678spritsande, vbid2-337678spritsning