Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
sprits·ar●trycka fram och forma med hjälp av sprits
kokk.spritsa grädde på tårtan○äv. med konstruktionsväxlingspritsa kakorna○äv.få att spruta
i smal stråle
han spritsade lite flytande tvål i handenspritsa ngt (ngnstans)sedan 1876av ty. spritzen ’spruta; spritsa’
Subst.:vbid1-337678spritsande,
vbid2-337678spritsning