Svensk ordbok 2009, webbversion

spri`dare substantiv ~n äv. vard. spridarn, plur. ~, best. plur. spridarna sprid·ar·en1vanligen i sammansättn. an­ordning som sprider ut ngt tekn.gödselspridaresmittospridarevattenspridare○äv. om personglädjespridareryktesspridaresedan 18932tvär­slå på mast som håller ut vant sjö.vantspridarespridarna är vinklade bak­åtsedan 1888