Svensk ordbok 2009, webbversion

sprick`färdig adjektiv ~t sprick|­färd·ig●nära att spricka på grund av inre tryck admin.psykol.sprickfärdiga kastanjer○ofta bildligtsom knappast kan behärska sig han var sprickfärdig av ilskahon var sprickfärdig av stolthetsprickfärdig (av ngt)sedan 1908