Svensk ordbok 2009, webbversion
spex
`
a
verb
~de ~t
spex·ar
●
framföra spex
komm.
scen.
○
vanligen försvagat
skämta uppsluppet
spexhumör
spexlynne
en populär lärare som ofta spexade på lektionerna
spexa
sedan 1917
Subst.:
vbid1-336070
spexande
;
spex