Svensk ordbok 2009, webbversion

speeda [spi`da] verb ~de ~t speed·ar●öka farten särsk. om trav­häst sport.favorithästen fick en lucka på upp­loppet och speedade till en klar seger○äv. bildligtofta med partikel, särsk.upp speeda upp arbetet i projektetspeeda (upp) ngtsedan 1924efter eng. speed med samma betydelse, ur äldre bet. ’lyckas med; fara’ Subst.:vbid1-879207speedande, vbid2-879207speedning