Svensk ordbok 2009, webbversion

spar`kstötting substantiv ~en ~ar spark|­stött·ing·en●ett enklare fortskaffnings­medel för färd på snö, med långa medar och sitt­plats fram­till och av­sett att manövreras av en person som står bak­till; särsk. anv. i Norr­land spel.trafik.SYN.synonymspark 2 åka sparkstöttingsedan 1884bildn. till sv. dial. stunt, stutt ’kort’