Svensk ordbok 2009, webbversion
sondotter
[
så
`
n-
]
substantiv
~n sondöttrar
son|döttr·ar
●
son till (viss persons) dotter
släkt.
yrk.
hon är sondotter till NN
ngns sondotter, sondotter till ngn
sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
fornsv.
sona
dottir