Svensk ordbok 2009, webbversion
so
`
luppgång
substantiv
~en ~ar
sol|upp·gång·en
●
solens passage av den östliga horisontlinjen på morgonen
astron.
tid.
(i/vid) soluppgången
sedan mitten av 1300-talet
Gotlands-Lagen
fornsv.
solupganger