Svensk ordbok 2009, webbversion

so`ltimme substantiv ~n soltimmar el. so`ltimmaso`ltimma ~n soltimmar sol|­timm·en, sol|­timm·an●timme när det är sol­sken särsk. i meteorologisk statistik meteorol.Strömstad har det största an­talet soltimmar per år på Västkustensedan 1917