Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n snöripor
snö|rip·an●ripa
med tanke på att den vintertid uppehåller sig i snö (och har snövit skyddsdräkt); spec. om dalripa
zool.○ofta äv. om motsvarande maträttsedan 1619Säger du snöripa, så slår jag ihjäl dej.Slutreplik i en serieteckning av Oskar Andersson, O.A. (1898), om en man som försummat en middagsbjudning och efteråt får veta vilka läckerheter han gått miste om