Svensk ordbok 2009, webbversion

snö`ripa substantiv ~n snöripor snö|­rip·an●ripa med tanke på att den vinter­tid uppe­håller sig i snö (och har snö­vit skydds­dräkt); spec. om dal­ripa zool.○ofta äv. om mot­svarande mat­rättsedan 1619Säger du snöripa, så slår jag ihjäl dej.Slutreplik i en serieteckning av Oskar Andersson, O.A. (1898), om en man som försummat en middagsbjudning och efteråt får veta vilka läckerheter han gått miste om