Svensk ordbok 2009, webbversion

snu`dig adjektiv ~t snud·ig●flink provins.admin.psykol.sedan 1891sv. dial. snodig, snudig ’rask; klipsk’ Där var Kersti, den trotsiga, vandrande, vilda, där var Finnbacka-Britta och Kajsa och Tilda och den snudiga Marja i Bäck.Gustaf Fröding, Det var dans bort i vägen (i Gitarr och dragharmonika, 1891)