Svensk ordbok 2009, webbversion

snubb`e substantiv ~n snubbar snubb·en●(o­bestämd) person vard.psykol.yrk.en rolig snubbevad är det för en snubbe?sedan 1952till sv. dial. snubb ’snäsig mans­person’ eller ombildn. av snobb (i båda fallen med an­slutning till gubbe)