Svensk ordbok 2009, webbversion
snubb`e
substantiv ~n snubbar
snubb·en●(obestämd) person
vard.psykol.yrk.en rolig snubbevad är det för en snubbe?sedan 1952till sv. dial. snubb ’snäsig mansperson’ eller ombildn. av snobb (i båda fallen med anslutning till gubbe)