Svensk ordbok 2009, webbversion

1snottra [snåt`-] verb ~de ~t snottr·ar●leka snottra spel.sese2snottra ○äv.säga ”snottra” snottrasedan 1943sv. dial. snottra; av ljud­härmande urspr. och trol. besl. med snattra Subst.:vbid1-773678snottrande, vbid2-773678snottring
2snottra [snåt`-] substantiv, ingen böjning ●en sällskaps­lek där en efter en av del­tagarna gissar på betydelsen av ordet ”snottra” som de övriga kommit över­ens om spel.sedan 1966