Svensk ordbok 2009, webbversion
snatt
`
are
substantiv
~n
äv. vard.
snattarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
snattarna
snatt·ar·en
●
person som (ofta) snattar
samh.
yrk.
sedan förra hälften av 1300-talet
Östgöta-Lagen
fornsv.
snattari