Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n snapphanar
snapp|han·en●person från Skåne, Blekinge eller Halland som kämpade på dansk sida (i icke-reguljärt förband) under och mellan de svensk-danska krigen på 1600-talet
i en sorts gerillakrig
mil.yrk.sedan 1558av lågty. snaphane, snapphaan ’stråtrövare’; till snappa och hane 2