Svensk ordbok 2009, webbversion
snabb`a
verb ~de ~t
snabb·ar●vanligen med partikel, särsk.på, upp
raska på
Nollvi får snabba på om vi ska hinna med spårvagnen○äv.få att bli snabbare
snabba upp behandlingen av ärendetsnabba på (med ngt), snabba upp ngtsedan 1672