Svensk ordbok 2009, webbversion

snabb`a verb ~de ~t snabb·ar●vanligen med partikel, särsk.på, upp raska på Nollvi får snabba på om vi ska hinna med spår­vagnen○äv.få att bli snabbare snabba upp behandlingen av ärendetsnabba på (med ngt), snabba upp ngtsedan 1672