Svensk ordbok 2009, webbversion

små`fågel substantiv ~n småfåglar små|­fågl·ar●ofta plur. liten fågel som vanligen an­passat sig till ett liv i människans närhet zool.JFRcohyponymtätting mata småfåglarnatalg­oxe, bo­fink, ärla och an­dra småfåglarvåra vänner småfåglarna○äv. koll.det är mycket småfågel i om­rådetsedan ca 1500Sex ekonomiska traktaterfornsv. smafughl