Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
smyck·et●prydnad som bärs i anslutning till klädseln
särsk. av kvinna
kläd.smyckeskrinsmyckestenguldsmyckehalssmyckebära ett smyckebroscher, halsband och andra smyckensedan 1543av lågty. smuk el. ty. Schmuck med samma betydelse, med anslutning till smycka