Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
smattr·ar●frambringa smatter
NollJFRcohyponymknattra
klackarna smattrade mot stengolvetsmattrande trumpetfanfarer○äv. i opers. konstr.det smattrade om klackarna när han gick i korridorensmattrasedan 1685sv. dial. smattra; av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-328235smattrande;
smatter