Svensk ordbok 2009, webbversion

smasha [smä∫`a(ljust sj-ljud) el.sma∫`a (ljust sj-ljud)] verb ~de ~t smash·ar●ibl. med partikelnin slå en smash sport.han smashade o­tagbart in bollensmasha (ngt), smasha (in ngt)sedan 1918av eng. smash ’slå sönder; smasha’; samma ord som smaska Subst.:vbid1-328216smashande, vbid2-328216smashning