Svensk ordbok 2009, webbversion
[smä∫`a(ljust sj-ljud) el.sma∫`a (ljust sj-ljud)]
verb ~de ~t
smash·ar●ibl. med partikelnin
slå en smash
sport.han smashade otagbart in bollensmasha (ngt), smasha (in ngt)sedan 1918av eng. smash ’slå sönder; smasha’; samma ord som smaska
Subst.:vbid1-328216smashande,
vbid2-328216smashning