Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
smak·ar1ofta med partikeln el. prep.på
prova (ngt) med hjälp av smaksinnet
Nollsmakbitnu smakar vi på vinet○äv.äta eller dricka
han har inte smakat en matbit på hela dagen○äv. bildligt(tvingas) känna (på)
smaka risethan fick smaka på vad det vill säga att vara arbetslössmaka (på) ngtfå smaka (på) sin egen medicinsemedicin 2
smaka starktsestark 4
sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. smaka
2ha (viss) smak
Nollmaten smakar bravinet smakade galla○äv.vara välsmakande
hoppas maten smakade!○äv. bildligttillsägelsen smakade översitterismaka SÄTT, smaka (av) ngtdet kostar mer än det smakarsekosta
låta sig väl smakaselåta 3
smaka apaseapa 1
smaka fågelsefågel
smaka mummasemumma
sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser3passa ngns uppfattning om vad som är njutbart
Nollnu skulle det smaka med en kopp kaffe○äv. bildligtdet skulle smaka att vara ledig en veckasmakasedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserSubst.:vbid1-327991smakande (till 1);
smak (till 2)