Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
slör·en●(segling med) vind snett akterifrån
sjö.båten gick i behaglig slör längs kustensedan 1796till slöra
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
slör·et●naken, köttig hudflik under eller över näbben på vissa hönsfåglar
t.ex. tamhöns och kalkon
zool.hönsslörsedan 1772sv. dial. slör ’trasa’; trol. besl. med slöra