Svensk ordbok 2009, webbversion

slä`traka verb ~de ~t slät|­rak·ar●vanligen perf. part. raka av allt skägg från kläd.han var slätrakadhans slätrakade an­sikteslätraka ngn/ngtsedan 1874 (i perf. part.)Subst.:vbid1-327728slätrakande, vbid2-327728slätrakning