Svensk ordbok 2009, webbversion
slä`traka
verb ~de ~t
slät|rak·ar●vanligen perf. part.
raka av allt skägg från
kläd.han var slätrakadhans slätrakade ansikteslätraka ngn/ngtsedan 1874 (i perf. part.)Subst.:vbid1-327728slätrakande,
vbid2-327728slätrakning