Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n sländor
sländ·an1(typ av) insekt som vanligen har långsträckt, smal kropp och två par tunna, smala vingar
och som ofta lever kort tid som vuxen
zool.JFRcohyponymnätvinge
dagsländajungfrusländatrollsländasedan 1772av samma urspr. som slända 2 (efter formen på insektens kropp)
2ett redskap för spinning som bl.a. består av en roterande trästav
histor.handarb.sländtrissasedan slutet av 1400-taletSchack-tafvels lekfornsv. slända; trol. nära besl. med sv. dial. slånd ’trissa’; trol. ur en ordrot med bet. ’vrida; spinna’