Svensk ordbok 2009, webbversion

slu`tsten substantiv ~en ~ar slut|­sten·en●översta, av­slutande sten i valv arkit.JFRcohyponym2anfang slutstenen (av/i ngt)sedan 1509Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholmfornsv. slut­sten