Svensk ordbok 2009, webbversion
slusk
substantiv
~en ~ar
slusk·en
●
mycket smutsig och ovårdad (mans)person
vard., nedsätt.
psykol.
yrk.
sedan ca 1685
sv. dial.
slusk
, till
sluska
’plaska; söla; slå dank’; trol. ljudhärmande