Svensk ordbok 2009, webbversion

sli`ten adjektiv slitet slitna slit·en●som har nötts (och försämrats) genom trägen an­vändning admin.SYN.synonymmedfaren en sliten skol­väskaslitna förortskvarter○äv. bildligt, spec.trött, ut­arbetad hon såg sliten ut efter allt natt­vak○spec. äv.som man kommit i kontakt med allt­för många gånger slitna klichéersedan ca mitten av 1400-talet (i sammansättn. halv-)Arboga stads tänkebokfornsv. slitin