Svensk ordbok 2009, webbversion

sla`sa verb ~de ~t slas·ar●gå tungt och hasande vard.Noll○äv.(gå om­kring och) slöa slasasedan 1918sv. dial. slasa ’slarva; slå dank; släpa’; av ljud­härmande urspr. Subst.:vbid1-325728slasande