Svensk ordbok 2009, webbversion
sla
`
na
substantiv
~n slanor
slan·an
●
smal och böjlig stång av trä
ofta med kvarsittande bark
skogsbr.
ett provisoriskt staket av slanor
sedan 1789
sv. dial.
slana
; ev. besl. med no. dial.
slada
’luta svagt’; jfr
slalom