Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
slakt·ar●avliva (djur) för att utnyttja köttet
jordbr.slakta och stycka julgrisen○äv. om dödande av (många) människoren hel generation slaktades på första världskrigets slagfält○spec. äv.montera ner
ngt, för att utnyttja delarna
vard.slakta den gamla bilen○spec. äv.likvidera, eliminera
vard.en grupp ville slakta halva partiprogrammetslakta ngn/ngtsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. slakta; till slakt
Subst.:vbid1-325309slaktande,
vbid2-325309slaktning;
1slakt