Svensk ordbok 2009, webbversion

skö`tebarn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en sköte|­barn·et●före­teelse vars till­komst och ut­veckling ngn vakar över med sär­skild om­sorg och kärlek en plantering med ädla rosor som var mor­fars skötebarnsedan 1763