Svensk ordbok 2009, webbversion
skån
`
ska
substantiv
~n skånskor
skån·skan
1
knappast plur.
dialekt eller variant av riksspråket som talas i Skåne
land.
språkvet.
på bred skånska
(på) skånska
sedan ca 1810
2
kvinna från Skåne
land.
yrk.
sedan 1796