Svensk ordbok 2009, webbversion

skå`la verb ~de ~t skål·ar1sam­fällt dricka ur ett glas alkohol sam­tidigt som man ibl. säger ”skål” till var­andra kokk.nu skålar vi för födelsedags­barnet!skåla med värdinnanskåla (med ngn) (för ngn/ngt)sedan 17332vanligen perf. part. ge skålform form.en stol med mjukt skålad sitsskåla ngtsedan 1775Subst.:vbid1-323765skålande, vbid2-323765skålning