Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
skälm·en●bedragare
av mer oskyldigt slag
psykol.yrk.SYN.synonymskojare 1
JFRcohyponymkanalje
han är en skälm som narras alltför bra○äv. försvagatperson som skämtar eller luras på ett oskyldigt sätt
JFRcohyponymspjuver
hon är en riktig liten skälm○spec. i ett oegentligt uttryckhan har en skälm i ögonvrånsedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. skiälmber; av lågty. schelm(e) ’kadaver; skälm’