Svensk ordbok 2009, webbversion

skä`ligen adverb skäl·ig·en1med stöd av goda skäl särsk. jur.Nollhan var skäligen miss­tänkt för mord­brandsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. skiällika 2i ganska hög grad särsk. i ut­tryck för ngt o­önskat Nollen skäligen enkel före­ställningpublikens reaktion var skäligen mattsedan 1773