Svensk ordbok 2009, webbversion

skägg`a verb ~de ~t skägg·ar1hänga upp sig om fall el. lina sjö.sjö.skäggasedan 1796till skägg 2skära bort över­skjutande kant, som t.ex. upp­kommit vid smide Nollskäggverktygslipade och skäggade kugg­drevskäggasedan 1886Subst.:vbid1-323915skäggande, vbid2-323915skäggning