Svensk ordbok 2009, webbversion
skytt`eltrafik
substantiv ~en
skyttel|traf·ik·en●tätt upprepad trafik fram och åter
mellan två punkter
trafik.ambulanserna gick i skytteltrafik mellan olycksplatsen och sjukhusetskytteltrafik (från ngt) (till ngt), skytteltrafik (mellan ngra)sedan 1947