Svensk ordbok 2009, webbversion
[sky´t]
substantiv ~en ~er [sky´t-]
skyt·en●vanligen plur.
(manlig) medlem av en forntida folkstam som var bosatt norr om Svarta havet
land.yrk.○i plur. ofta om sådana personer oavsett könkontakterna mellan greker och skytersedan 1541via lat. av grek. Skyth´ai, plur. ’skyter’; av ovisst urspr.