Svensk ordbok 2009, webbversion
verb skylde skylt, pres. skyler
skyl·er●ibl. med partikelnöver, utan större betydelseskillnad
dölja
vanligen med hjälp av ngt täckande; särsk. om person
Nollhan skylde kroppen i en badrockhon skylde ansiktet i händerna○äv. om det täckande materialetsnön skylde marken○äv. bildligthan skylde över sin okunnighet med ett ständigt vitsandeskyla (över) ngn/ngt/SATSsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. skyla; bildn. till skjul
Subst.:vbid1-323432skylande
verb ~de ~t
skyl·ar●anordna i skylar
Nollrågen skylades med handkraftskyla ngtsedan 1734sv. dial. skyla; till skyl
Subst.:vbid1-323434skylande,
vbid2-323434skylning