Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
skryt·et●överdrivet beröm av den egna personen
el. ngn/ngt som har anknytning till den egna personen
komm.SYN.synonymskrävel
tomt skrython var trött på hans skrytskrytet med alla fina släktingarjag är bättre än NN, det kan jag säga utan skrytskryt (med/om/över ngn/ngt/SATS) (för ngn)sedan ca 1660till skryta