Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
skrod·er·ar●skryta
komm.JFRcohyponymskrävla
han satt och skroderade om sommarens fiskafängenskrodera (om ngn/ngt/SATS)sedan 1825trol. ombildn. av sv. dial. skroa ’bullra; skryta’
Subst.:vbid1-321790skroderande