Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. skrivarn, plur. ~, best. plur. skrivarna
skriv·ar·en●vanligen i sammansättn.
person som yrkesmässigt skriver
delvis histor.yrk.skrivarstugakansliskrivare○äv.maskin som skriver ut datalagrade texter och bilder
SYN.synonymprinter
färgskrivareradskrivarehan fyllde på papper i skrivarensedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. skrivare