Svensk ordbok 2009, webbversion

skil`jedom substantiv ~en ~ar skilje|­dom·en●av­görande av rättslig tvist genom skilje­män till skillnad från normalt domstols­förfarande jur.ärendet ligger under skiljedom○äv.av­görande av arbets­tvist genom en sär­skild nämnd eller dom­stol utan rätt för parterna att vid­ta strids­åtgärder ○äv.av­görande av tvist mellan stater, träffat av en mellan­folklig instans Svenska freds- och skiljedomsföreningensedan 1839