Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
skepp·ar●ibl. med partikel, särsk.ut, över
frakta (gods) på fartyg
sjö.lasten skulle skeppas över till Finland○ibl. äv. med annat transportmedelturisterna skeppades med bussar till nöjesparkenskeppa (ut/över) ngn/ngt (ngnstans)sedan 1476Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. skipa; till skepp
Subst.:vbid1-318370skeppande,
vbid2-318370skeppning