Svensk ordbok 2009, webbversion
skatt`mästare
substantiv ~n äv. vard. skattmästarn, plur. ~, best. plur. skattmästarna
skatt|mäst·ar·en●kassör
i förening e.d.
samh.yrk.sedan 1497 SOU; 1748 i bet. ’kassör’Arboga stads tänkebokfornsv. skatmästare ’uppbördsman’