Svensk ordbok 2009, webbversion

skatt`mästare substantiv ~n äv. vard. skattmästarn, plur. ~, best. plur. skattmästarna skatt|­mäst·ar·en●kassör i förening e.d. samh.yrk.sedan 1497 SOU; 1748 i bet. ’kassör’Arboga stads tänkebokfornsv. skatmästare ’uppbörds­man’