Svensk ordbok 2009, webbversion

skatt`ebetalare substantiv ~n äv. vard. skattebetalarn, plur. ~, best. plur. skattebetalarna skatte|­be·tal·ar·en●person som betalar skatt samh.yrk.○särsk. om vanlig lön­tagare, i den politiska debattenkritiken mot att ut­skottet reste på studie­besök till Nya Zeeland på skattebetalarnas bekostnadin­sändaren var under­tecknad ”Hederlig svensk skattebetalare”sedan 1771