Svensk ordbok 2009, webbversion

skap substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en skap·et●hud­veck kring främre delen av penis hos hus­djur särsk. häst zool.sedan senare hälften av 1300-taletHästläkedom i En Antecknares Samlingarfornsv. skap ’köns­organ’; trol. till skapa